selfvalidation

De senaste fyra månaderna har varit rutiner, oräkneliga fikor, för lite (men så himla fin) tid med Morgan, latin, resa till Italien, skogspromenader, massa filosofi, Charlies, massa Alice, massa dansa.

Det har varit ett idoga cyklande, saknad efter vännerna man borde ha närmare, hiphop, svtplay, långa sms, dokumentärfilmer, sådan brutal påtaglig ensamhet avskildhet annorlundahet och hmm ett vägskäl låter stort men det är nog vad jag kan likna det vid. Kanske bara borde beskriva det som ett konstant jävla tärande kämpande. Och jag vet ingenting som råder bot på ångesten.