som autostrader utan slut

Idag har jag knappt haft något plugg alls och därför har jag posat i photbooth och skrivit en arg text på 1740 ord om varför jag tagit bort min facebook, bara för att övertyga mig själv ännu mer. För ju mer jag tänker på det, desto mer ogillar jag det. I alla fall om man har det förhållningssätt som jag haft till facebook (eh). Man kan så klart hantera det normalt och inte bry sig men jag antar att jag är för lättpåverkad. Och så har jag läst Berättelsen om Pi och cyklat i mörkret utan lysen eller reflexväst.

Det jag gillar mest med hösten (förutom att det luktar så gott utomhus och är perfekt promenadväder) är att det är en så opretentiös  årstid. Man behöver inga storslagna planer.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0