when my emotional stability is leaving me

 

igår firade jag två månader med mig själv och det har aldrig känts mer illamående men glasklart, min dagbok fylls av sprittande ord och det är så oförutsägbart nu men ändå precis bekräftande som man tror.
sprang igår ensam i platåskor i slasket från strand för att hinna tunnelbanan för att sen vara utom-alla-gränser pinsam som oinbjuden hemmafestgäst, knastra sönder liten tuss, . skämma själen ur mig, fast idag känns det mest hjälplöst roligt.
sen i ett badrum med två fulla nyfunna hemmafestgäster och en trasig toalettstol får jag det bekräftat det jag trott, men plågan kanske blir mer hanterbar när man får den sköljd över sig istället för utdragen veckovis. som ett plåster ska det vara. så köksgolvsgråten och sminket under ögonen och darrande ben och slagfallskramar är i ett gott syfte, jag tänker det här är mindre plågsamt än om jag fått vänta ännu längre på att få veta säkert, och bara kunnat fortsätta gissa. Greta ger mig vatten ur en glasburk från högsta köksskåpet, jag fumlar iväg för många och felstavade sms och skäms själen ur mig över att sitta där på golvet i en tröstnings-ring av folk jag knappt känner fast samtidigt; fan vad man är ledsen ibland, ibland rivs det i hjärtat och det enda man kan göra är att fästa tankarna i andras famnar och lukter.

 

jag vet inte om jag skrattar eller gråter mest när vi väntar på nattbussen hem till mig jag och Greta, hon har hållit mig i handen helt tyst hela vägen till medborgarplatsen på folkungagatan. det har aldrig varit så fult och grått här som nu och jag har konstiga eftersmaker av öl&rosévins-drink som jag i panik fyllde ett plastglas med. tror jag bet sönder glaset när lite fel saker viskades... det där att hålla mig lugn och sansad...

  så vaknar vi och kollar på julkalendern och jag får ett sms och det är sant på riktigt nu men jag gråter inte, skriver istället ett svarsmail i timmar och jag tror att jag är starkare mer rakryggad än nånsin eller, jag har i alla fall roligare


Kommentarer
Postat av: chris

fina klara, kram <3

2012-12-20 @ 08:06:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0