and when the train goes by it's such a sad sound
Kan inte kontrollera eller hindra någonting och rymmer ut till syrener och träd och gråter gråter gråter bland lindar stigar och människor med hundar till jag inte ser och vill skrika till hela världen högst upp från kullen AND WHO HEARS WHEN ANIMALS CRY och hjärtat slår snart i takt med mina kattungars pickpickpickpick. Vill inte att det ska se ut så här vill inte att så många djur ska dödas för att människor ska äta chicken nuggets vill inte vara en del VILL INTE VILL INTE VILL INTE. (Det värsta är när folk skrattar åt engagemang) Rymmer till kattungarna som kanske är de enda som kan trösta och på vägen hem biter jag så jävla hårt i tungan för att inte allt ska brista och det SNURRAR I VARJE HÖRNA ÖVERALLT och jag tänker att snart isolerar jag mig för att slippa se allt kött som äts och alla kläder som säljs och köps i överflöd utan eftertanke och alla nybyggda shoppingcenter. SHOPPINGCENTER. och det här kommer jag ingen vart med okonstruktivt aggressivt och jag börja gråta över min systers nyköpta skor tillverkade i Taiwan.
Åh Klara, Klara, Klara. Alltid så himla bra.
Jag känner också såhär, varje dag. Att det är helt sjukt. Att det är normalt att äta kött. Äta kött. Varje gång folk äter kött så kommer alltid frågan i mitt huvud; varför? Till allt känner jag bara varför?
Och jag hatar att det är vi som ska känna oss krångliga, konstiga för att vi valt att inte bidra till den här sjuka industrin. När det egentligen är vi som är så himla bra. Och jag blir så himla arg på mina kompisar som bara fortsätter. Som trycker undan allt det jobbiga, som skyller köttände på att man måste få i sig fullvärdigt protein och inte vill veta hur djuren har det. Det gör så ont.
Men vi får bara fortsätta. Visa att det är enkelt att avstå.
Och alla dessa shoppingcenter. Det finns så många fattiga i vårt land, så många narkomaner som behöver vård och så mycket som det behövs satsa på. Men iställer går pengar till att öka konsumtionen. Som att den inte är tillräcklig.
Ge inte upp. Det är tack vare såna som du som gör att det finns hopp. :)
tack Lii du är så himla bra och klok. kram kram kram
det finns hopp när det finns människor som tänker såhär, seriöst jättebra. känner likadant
