v
hälften av tiden:
går jag sönder, biter ihop käkarna tills det tjuter i öronen, skriver ner vad jag skulle vilja säga/gråta/skrika. förstår inte förstår inte förstår inte hur jag har kunnat hamna i den här situationen för tredje gången, kastas bort utan närmare eftertanke. utan en enda jävla eftertanke alls på att kanske klara inte klarar det här, hon kanske går sönder, hon kanske inte kan lagas igen efter att ha blivit bortkastad så många gånger på så kort tid. vräkts ner i gruset.
Andra hälften:
Lyssnar jag på Danny och dansar på lektionerna, skriver packlista, tränar mig svindlande glad, rockar samhällsprov om ekonomisk globalisering och cyklar hem för det är vår. Smsar långa sms med Dina, planerar Paris, skrattar åt tjocka hawaiianer på youtube och tillbringar rasterna i solen på skolgården med resten av Södra. Förstår ingenting alltså.
Nu får du ta och berätta vad som händer! Du kan inte hålla på att säga A hela tiden, och liksom aldrig ens ge oss en endaste hint om B. Händer det något med Morgan, eller någon kompis, eller familj? Berätta
jag förstår dig och jag känner mig fånig. det är ingenting med morgan i alla fall, mer går inte att berätta. borde kanske vara mer reserverad än vad jag är här, det borde jag verkligen. men det är så frustrerande, och jag glömmer ofta att det faktiskt på riktigt finns folk som läser det jag skriver. vill ändra och ta bort det jag skrivit nu men det blir ju ännu fånigare. bra att du påminde mig i alla fall.
Åh Klara. Du är bäst i alla fall. När jag satt bredvid dig på samhällsprovet idag ville jag egentligen bara sitta o krama dig (kanske också för det gick så bajsigt). Hur som helst, du är fin fin fin och du förtjänar inget annat än någon som tar hand om dig också och aktar ditt hjärta som det vore en liten lurvig snäll gullig mops. Du förtjänar vänner som är så bra vän som du är. Summan av kardemumman: fika med mig efter Paris!!!
åh helena jag vill inget hellre. tack. <3
fan vad swit att det gick bra på samhällsprovet i alla fall! och jag vill också fika med dig när du kommer hem från parran, jag saknar att prata med dig! puss puss puss!
