och första maj

Och solen går ju aldrig ner och det känns som söndag fast det är tisdag och jag har ätit både frukost lunch och middag i min trädgård och med dörren vidöppen lyssnat på kubansk musik på högsta volym och vågat vara lycklig. Jag känner mig som alla superlativ jag kan och efter en så viktig natt utan luft i lungorna följer en förmiddag av konstant kramande och tillhörighet. Och inatt kommer jag helt säkert inte kunna sova för min familj kommer hem och med sig har de två kattungar. Som är våra, jag kommer inte kunna gå till skolan på flera veckor nu.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0