selfvalidation

Mina bästa filmer är sådana vemodiga som gör lite för ont i bröstet att titta på. Biutiful handlar om en halvkriminell och vacker men så ångestfylld pappa, en mamma med bipolär sjukdom, för mycket ansvar för sviktande axlar och magisk realism på spanska. Åh kan det bli bättre.

Christina hade hallowen-fest med tema s och jag minns att jag var sotare och att jag tyckte det var hemskt roligt att lära känna mina skolkompisar och hindra dem från att hångla i sängen bredvid mig när jag sov.

En häftig spegelbild men det var nog den enda på mig från hela månaden. Ser väldigt likadan ut nu om man bortser från snedluggen. Jag har också kommit till insikten att den skrynkliga skjortan kanske ska vara instoppad och inte knöggla runt sådär.

Enligt min kamera snöade det första gången tjugoandra november och drivorna låg väl kvar till april i alla fall. Fast jag har bildbevis på att sista gången det snöade var första maj, det är ju bara knäppt.

Hängde med Filippa

och Benjamin och Zak och Sonja och Morgan och Lukas.

Jag får järnsmak i munnen av obehag när jag tänker på hur många timmar och hur stor del av mina helger jag tillbringade framför läxböcker. Är evigt tacksam för att jag inte har lika mycket att göra nu. Allt pluggande och frånvaron av lugn resulterade i en dagbok fylld av "jag fryser ända in i benmärgen, i varenda cell i benen och jag har så ont i kroppen för all min energi går åt till att hålla värmen och försöka ge ett intryck av att allt är okej. när blev det så här? jag vill lägga mig ner och ge upp, säga kör över mig för det finns väl snart inget kvar ändå"

Kunde inte annat än få hjärtklappning av hur fin Morgan var  i långkalsonger med blixtar och mjuk skjorta.

I lördags åt jag och Morgan middag hemma hos Alice med henne och Guido. Hon har finaste lägenheten och vi lyssnade på hiphop, lockade håret och peppade kvällen.

Alice fyllde ju sjutton i tisdags och det måste firas med många kompisar i en liten lägenhet.

Alla var utklädda till något på a, här är en agent, Alice i underlandet och andromeda-galaxen. (Jag, Morgan och Guido var tråkigast och var american apparel, astung samt Alice pojkvän...)

Krisoffer var Amy Winehouse. Bästa. Annars fanns det två araber, en aristokrat, afrodite, avig, Audry Hepburn, en amerikan, aska, en anarkist osv osv. Jag tog av någon anledning bara kort på samma få personer hela tiden och det var ju trist. Och som vanligt inga kort på mig själv, men det blir ju gärna så när man själv håller i kameran.

Vi lekte jag har aldrig och sjöng jamåhonleva och vaktade på toaletten och blev bländade av Alice blinkande lampa hon fick i present. Himla bra kväll trots att den slutade lite abrupt.

Jag och Dina skreksjöng på skånska och dansade oss kopiöst svettiga mellan bänkraderna i Filadelfiakyrkan som mest påminde om en skolaula. Timbuktu var helt fantastisk, så kort och så energisk, det bästa jag sett. Han verkade så rakt-från-hjärtat-ärlig i det han sjöng och jag vill bara hänga med honom alltid. Han skulle vara den bästa storebrodern. Himla bra sätt att spendera en torsdagkväll och en stor del av mitt studiebidrag på.

Idag ska jag på Timbuktu i Filadelfiakyrkan med Dina, gissa om det kommer äga.

Idag fyller Alice sjutton och vi hann träffas för att kramas och älta besvikelsen över när saker inte går som man vill, prestationsångest och utklädningsplaner. Hon har det bästa skrattet, de klokaste mest omtänksamma svaren och skriver så fina och långa nattliga sms. Jag är så hjärtligt glad över att du är min vän Alice, hundra gånger grattis och du vet att om precis en månad blir dagarna ljusare igen. ♥

(Här hittar ni henne)

Igår hängde jag med mina högstadievänner. Ni får ha lite överseende med bildernas eh varierande vitbalans haha, jag har inte riktigt lärt mig hantera kameran än. Men det kommer! Här är Morgan och Lotta.

Snygga snygga Dina och Kalle

Filippa och Matilda

De är så bra. Och nu är det tio grader ute och jag vill promenera. Puss!

Snart verkar det som att jag inte gör annat än att titta på dokumentärer på svtplay. Det är bara delvis sant. Så om det mot förmodan finns en liten lucka i allt plugg är de här stört värda att se.

Först är Världens Händelser om Vietnamkriget. Framförallt handlar det om julbombningarna 1972, finaste finaste Palme, Richard Nixon och hjärtskärande förkrossade mammor som förlorat sina barn. Alla avsnitt av Världens Händelser är helt fantastiska. Se!!

Andra är  Korrespondenternas avsnitt Kokainets väg där de har varit i Colombia, Mexiko och USA och intervjuat personer på koka-odlingarna och konsumenterna som ser sig som helt oskyldiga. Inte så svårt att gissa kanske, men Korrespondenterna är mitt bästa program av alla. Andra hemskt bra avsnitt är Den hackande motorn om Kina, Mobilen - vän och fiende, Matkrisen och Beska droppar.

För omväxlings skull är sista programmet från urplay! Haha. Skolfront äger och i Könsroller i skolan är Gudrun Schyman med och diskuterar stereotyper, ångestfyllda tjejer på gymnasiet och extra bidrag till skolorna om de har många killar. Andra bra program är Den likvärdiga skolan och Vad ska skolan lära ut? Kanske inte riktigt dokumentärer men de rockar ändå.

Plågsamma håltimmar, diskussioner om privatiseringen av äldrevården på samhällskunskapen, för mycket te, hämta min nya fantastiska vinterjacka på posten och skjutsa hem det enorma paketet på cykeln, ta-igen-för-allt-missat-hångel-hångel på Slussen, utvecklingssamtal som var över på fyra minuter, lyssnat på Notorious Big, viktiga vardagsuppdateringar med min Alice och stanna och lyssna på skolans klassiska orkester som övade i aulan. Nu vill jag nästan att något nytt ska hända. Fast jag har en fin helg framför mig.

(Till Emma Hatt, ser du vilken bild det är?)

Idag har jag plågat mig igenom diverse natur och latinlektioner, klagat lite med braiga Lii, sprungit beep-test på idrotten tills mina lungor var nära att implodera (på riktigt alltså, men jag måste få skryta lite för jag klarade till 45.2), ätit gröt till frukost och lunch, tittat på musikarnas lunchrasts-mini-jazzkonsert i fiket med Morgan och köpt yogi-te. Sen mer eller mindre sprang jag in i Alice och hennes vänner som pluggfikat på string och vi hann byta några ord eller mer innan jag cyklade hem, lagade hummus och tränade på våran fräcka röda träningscykel och tittade på Kobra och Skolfront. Hemskt ohändelserikt alltså, men åh det är så skönt med sådana dagar.

Hm november kanske inte är så himla hemskt ändå.

Igår kom min kattunge hem igen och om två månader kanske vi har kattungar (åh gud låt det bli så).

Det har varit två så turbulenta dagar på många sätt. Lite för mycket för hjärtat mitt, men idag tog Alice hand om mig på våran nu mera klassiska torsdags-håltimmesfika. Kramade mig på Slussen, lyssnade och frågade de rätta frågorna. Åh alltså den vännen.

Och igår var inte bara läskig heller, det var också fint att hänga i fiket himla länge och rannsaka skolkatalogen i väntan på loppis i idrottssalen. Bilden på Jonna Malin och Hevin får symbolisera det. Och idag så träffade jag Sonja efter skolan och berättade allt som hänt sen vi sågs och nu ska jag lugna ner mig och läsa om Röda Armé-fraktionen. Det här var ju himla osammanhängande förstår jag men mitt huvud är inte riktigt med mig helt idag.

I två och ett halvt år, som är trettio månader, som är niohundrafjorton dagar har vi varit vi och vi har gått från tandskallrande kyssar till flytta-hemifrån-tillsammans-planer, för det måste ju vara det enda rätta.

Min bästa vän. Och jag är så huvudstupa kär. I hans mjuka hud, varma händer, trygga närhet. Hur han lyssnar vid matbordet (och äter så många potatisar), att det alltid står tomma koppar på hans rum som jag ställer in i diskmaskinen. Hans mjuka välanvända tandborstar. Att han köper den dyraste honungen på konsum. Hur besviken han blev när han tappade bort Den allvarsamma leken, hur han bäddar ner mig igen på morgonen när han börjar skolan tidigare än jag, all hans klokhet.

Hans skjortkragar, att smyga in händerna på hans rygg under tröjan när vi är utomhus och det är kallt, ärren på hans händer (och historierna om dem), våra brottningsmatcher som jag alltid förlorar och att han alltid somnar innan mig. Att han är så dålig på att fylla i enkäter med sin spretiga handstil och att han älskar Stora Nallen nästan lika mycket som jag gör.

Två och ett halvt år.

Idag har jag knappt haft något plugg alls och därför har jag posat i photbooth och skrivit en arg text på 1740 ord om varför jag tagit bort min facebook, bara för att övertyga mig själv ännu mer. För ju mer jag tänker på det, desto mer ogillar jag det. I alla fall om man har det förhållningssätt som jag haft till facebook (eh). Man kan så klart hantera det normalt och inte bry sig men jag antar att jag är för lättpåverkad. Och så har jag läst Berättelsen om Pi och cyklat i mörkret utan lysen eller reflexväst.

Det jag gillar mest med hösten (förutom att det luktar så gott utomhus och är perfekt promenadväder) är att det är en så opretentiös  årstid. Man behöver inga storslagna planer.

(Eftersom min kamera dog för två veckor sen fick jag låna snälla Helenas kamera. Jag som har Nikon hade lite svårt att manövrera hennes Canon men det fungerade okej ändå. Slut med ursäkter.)

Först tog vi tåget till den lilla staden Desenzano del Garda som låg precis vid Gardasjön.

En dag tog vi båten över till den ännu mindre staden Sirmione. Ungefär världens gulligaste stad var det.

Efter två nätter tog vi tåget till Bergamo som var lite större och där hängde vi uteslutande i den gamla delen av stan som också var helt fantastisk, med utsikt över bergen och den nya delen av staden.

Hahaha nej Ville är inte så kort på riktigt, förstår inte hur bilden kunde bli så konstig.

Ungefär så såg det ut. Jag hade så himla himla roligt och så himla bra. Bästa resekompisarna. En så välbehövd resa och idag har jag inaktiverat min facebook i ren Nya Revolutionära-anda.

Den här listan publicerade jag i augusti men den känns lite mer relevant nu, så jag tänkte lägga upp den igen, aningen redigerad. Det här är alltså vad jag (och Morgan) har kommit fram till att vi ska göra för att göra november-december-januari-februari mer uthärdliga.

- promenera mycket och vara ute mycket i allmänhet

- ha varma kläder även om de är fula (uggs!)

- ha ljusslingan i mitt rum tänd mycket

- träffa många kompisar, hänga runt, prata prata prata prata

- åka längdskidor och långfärdsskridskor med matsäck och kaffe och te

- hitta på saker, göra utflykter, upptäcka nya platser, göra miniresor, ta initiativ

- fika mycket på caféer

- ha spelkvällar. monopol, alfapet, backgammon, finns i sjön, galenpanna

- ha långkalsonger och raggsockor

- lyssna mycket på Claude Debussy

- ha fina kläder! jag mår i alla fall sämre om jag har mina fulaste kläder på mig

- titta på In treatment och alla dokumentärer som finns på svtplay

- läsa många och bra böcker

- SOVA MYCKET

- pussas mycket

- planera resor

-  ha fint nagellack

- upptäcka kungsholmen och inte bara hänga på söder

- dansa mycket

- inte plugga för mycket (förutom spanska, det kan inte bli för mycket)

- träffa mina systersöner ofta

- fortsätta lyssna lika mycket på radio och Filosofiska rummet