om koloniträdgårdar

Är så rädd och saknar så mycket, så jag lämnar spanskglosorna på köksbordet och promenerar halvtimme efter halvtimme och låter Lars Mogensen och Roland Paulsen förklara och berätta för mig hur samhället skulle kunna (och borde) se ut. Roland Paulsen är nog den klokaste kunnigaste jag hört. Och få platser som berör mig så mycket som koloniträdgårdarna i Enskede. Varken makabert eller storstilat men fortfarande, ett stort fält där det lika gärna kunde ha stått mängder med radhus, men som nu är fyllt av äppelträd vinbärsbuskar grönkål stigar och höga ekar. Jag låtsas att allt är mitt att ta hand om (till och med fåglarna!) och lugnas och får samtal av Dina som får mig att landa lite till. Nu ska jag på artonårskalas


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0