paris första dagen

Vi kom fram mitt på onsdagen, lämnade våra väskor på rummet och begav oss direkt till rue des rosiers för att äta falafel. Åh hade längtat så mycket.

Så fina judiska butiker och bagerier.

Vi krånglade oss in på Centre Pompidou, åkte upp för alla trappor, beundrade utsikten över Paris och räknade män på tak. Det var tjugo grader ute och jag hade strumpbyxor i ylle vilket jag ångrade.

Promenerade med värkande fötter till Tuilerierna där träden stod utan löv. Fikade och tittade på gråsparvar och förstod inte riktigt att vi faktiskt var framme.

Hotellrummet var det deppigaste någonsin, men vi var ju knappt där så det glömdes snabbt bort.

Han är det bästa jag vet. När vi gick hem var jag så uppfylld av lycka och lugn över att få vara i min bästa stad med honom, äta så fantastisk mat och prata och umgås oavbrutet och lämna allt skavande tyngande hemma.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0