To decompose is to live too, I know, I know, don't torment me, but one sometimes forgets.

"Ja, ibland glömde jag inte bara vem jag var, utan också att jag var, glömde vara. Då var jag inte längre denna tillslutna burk vars förtjänst det var att jag hade hållit mig så länge, en skiljevägg föll ner och jag fylldes av ganska stillsamma rötter och stjälkar till exempel, av för längesen döda stöttor som snart skulle brännas, av nattens raster och väntan på solen, och sen också av gnisslet från planeten som var bred om ryggen därför att den rullade mot vintern, vintern som skulle befria den från dessa löjliga skorpor. Eller också var jag denna natts bräckliga lugn, snösmältningen som inte ändrar någonting och pånyttfödelsens skräck. Men det hände mig inte ofta, för det mesta var jag kvar i min burk som varken kände årstider eller trädgårdar."

Läser Samuel Becketts Molloy

 


mer analogt från maj

 
Ojoj här kommer ännu mer analogt för vi ska ha det till tidningen. Det här var maj och det blommade och luktade gott och jag hängde mest runt med kompisar som inte heller vill gå hem eller sluta eller plugga bara klä ut sig och dricka öl och sitta i solen och skvallra

analogt (mösspåtagning)

Mösspåtagningen var en av gymnasiets bästa dagar, var så jävla glad och drack öl från tre på eftermiddagen till fyra på morgonen och satt samlade med vita mössor på Södra Teatern. Synd att bilderna blev överexponerade, min kamera börjar nog sjunga på sista versen :'-(

om valparaíso 2

Nu har jag plågat sociala medier tillräckligt men måste berätta för idag ringde Sara mig och frågade sammanbitet hur jag mådde jag sa bra jag pluggar och frågade hur hon mådde och hon sa eh jo Klara jag har kommit in på utbildningen i Chile. Haha jag fattade ingenting vi skulle ju få reda på det här om fem veckor men jag släpper det jag har i händerna och springer för att börjar rota i breven. River upp ett brunt kuvert först med hjärtat uppe i fucking svalget men det var från ung vänster och Sara är tyst i luren och jag har slutat andas och så hittar jag ett till brev adresserat till mig som jag fumlar upp haha vilken vidrig minut när jag visste att hon skulle dit men inte om jag kommit in och så står det i versaler på pappret jag drar fram; 

VÄLKOMMEN

   Hahaha så jag och Sara ska åka till Chile i augusti, jag är så jävla glad och har knappt fattat det mest gråtit och skrattat i telefon och druckit öl på värdshuset med mamma och pappa och Hanna. Ärligt, herre jävla gud


linje nitton

 
skärmdöden autocorectar mina meningar och missförstår alla intentioner till närmande, jävla mobil det borde ingå i din tillverkning hur ett jag-tänker-på-dig-sms ser ut. så jag skrapar de sista fåfänga delarna till något att börja om på till något att inte bry sig om och tänker taxi taxi taxi. det är vitsippor i hela parken och jag smygröker där ibland 

så tänker jag hur många kan en ha i en liten famn. i en liten famn bredvid diskbänken (kompassen snurrar) med hemliga mejl i telefonen och brunbrända kinder mitt i allt (huden; blek och färdig). låt det gå (och jag gör det också), men tror ni inte alla skulle bli galna under såna omständigheter, "som en psykos". vill bort från skolan nu och skolgården med fotsvett och grushinna på tungan!! 
 
vill lapa i mig hela maj hur vackert är det inte, vill kyssa kvällarna och doften; typ; vitsippa lind och rabarber. istället för att plugga kanske, jag gör ingenting av det jag borde men jag tänker att om jag gömmer mig i en månad till så löser det sig sen och så kan jag ta ansvar sen. äsch. mår bra ändå börjar vänja mig vid ja vad det nu är jag vänjer mig vid. typ stå på egna ben fast jag är fortfarande rädd för långsamma sms och allt jag inte borde se på sociala medier, jag är bra på paranoia och på att bestämma mig för historier som jag inte har någon grund för, varför gör en så?? flänger runt som vanligt och tröttnar på min egen röst. hoppas ni mår bra kompisar. 
 

tänker aldrig sluta / kan det bara sluta

det här är fan inte rättvist!! jag ruvar på en skatt en varm mjuk gyllene skatt under skinnet. dundrande brummande till den som hittar in!! annars vill jag ha; det största gruset och trefemmor halv fyra på Frejgatan. jävla tågräls och grävmaskiner broar kepsar och ögonlock utsiktsbänkar. för. svinn.


minns inte vem som sa det till mig först och det spelar ingen roll, gullmarsplan ligger brinnande nära och nära johanneshov och broar, gå bredvid mig! korsa gatan! snedda! med! mig! känner inte igen min panna nu, glasögonen på täcket du tog av dem håret föll över ansiktet mina minnen och knän knäcks nu mitt skinn vrids nu du kommer inte få någon jävla skatt ever

 

 


RSS 2.0